Genetisk ordlista
Arvsanlag, gen: En sekvens av DNA-molekylen, som innehar information om hur ett visst protein skall sammanfogas.
Arvsmassa: Samlingsnamn för alla arvsanlag eller gener hos en organism.
DNA (Deoxiribonukleinsyra): Namnet på den jättemolekyl som utgör en kromosom. Människan har 46 st kromosomer. 23 av dessa kommer från modern och 23 av dessa kommer från fadern.
Genetiska fingeravtryck: Om man en gång tex. Tagit fast en brottsling kan det vara bra att spara genmaterial från denne. Om vid ett senare tillfälle ett brott begås någonstans kan exempelvis upphittade hårstrån, blod eller annan vävnad från förövaren vara användbar. Genmaterialet härur kan jämföras med det tidigare arkiverade materialet från tidigare brottslingar. Om man har tur stämmer materialet överens och en brottsling kan fällas för brottet. I England har denna metod blivit standard och många fler brottslingar kan förknippas med brott. Sparat material f rån brott begånget för länge sedan kan nu få sin upplösning då den nya genbanken kan skannas av för likheter.
Genmanipulation: Sammanfattande benämning på de förändringar i gener som människan kan åstadkomma.
Genterapi: Utbyte eller reparation av skadade gener i valda celler, exempelvis reparera vita blodkroppar som senare återinförs i människokroppen.
Genetic Modified Organisms: Är en beteckning för organismer vars gener förändrats av människan.
HUGO: "Human Genome Organization", är ett internationellt samarbetsprojekt för att kartlägga människans gener. En ny privat grupp tyckte att den statliga "HUGO" gick för långsamt fram. De började sin verksamhet efter den statliga och är redan klara med kartläggningen.
Hybrid-DNA: DNA som skapas när en gen förs från ett DNA i en organism till ett DNA i en annan organism.
Kromosom: Betyder egentligen färgad kropp. Det finns i cellkärnorna och består av DNA (se ovan).
Kvävebaser: Gemensamt namn för de mindre molekyler som utgör "halva stegpinnar" i DNA-molekylen. Kvävebaserna heter adenin (A), tymin (T), Guanin (G) och cytosin (C).
PCR: Polymerase Chain Reaction. Namn på tekniken som används for att snabbkopiera DNA.
Restriktionsenzym: Namn på de enzymer som klipper av DNA-molekylen på speciella ställen.
Syntetiskt DNA: Av människan framställt, konstgjord DNA.
Transgena organismer: Beteckning på organismer som har fått en eller flera gener från andra organismer.
Mutation: Förändring av kvävebasföljden i DNA. Informationen har alltså blivit annorlunda. Detta har uppstått till följd av ex, röntgenstrålning, UV-strålning, gifter eller radioaktivitet, som plockat bort två korresponderande baspar i ett DNA.
Cancer: En mutation har skett i ett DNA. Informationen i den muterade cellen säger att celldelning skall fortgå obehindrat och okontrollerat. Svulsten som uppstår växer in i närliggande organ och skadar dessa.
Homozygot: Två lika anlag från föräldrarna.
Heterozygot: Två olika anlag från föräldrarna. Här är det ena anlaget dominant och det andra recessivt (vikande). Det dominanta anlaget avgör en viss egenskap hos barnet.
Fosterdiagnostik: Består i ultraljudsundersökning och bl.a. fostervattenprov. I ett fostervattenprov kan man om misstanke finns, skanna fostrets celler efter kvävebassekvenser som ger upphov till vissa ärftliga sjukdomar, ex cystisk fibros.
Mellanform eller "intermediär nedärvning": Uppstår då två anlag för samma egenskap är lika starka. Egenskapen mittemellan blir då resultatet. Exempelvis om ett vitblommigt lejongap (VV) korsas med ett rödblommigt lejongap (RR), får avkomman färgen mittemellan.
Gentester: Här skannar man DNA efter kvävebassekvenser som ger upphov till bl.a. ärftliga sjukdomar.
DNA-sond: En patient har en skum sjukdom. Man vet inte vilken bakterie eller virus som ger upphov. Bakterierna eller virusarna kan skannas efter kvävebassekvenser som är identiska med sekvenser hos sådana som är kända. Därefter vet man vilken sjukdom det rör sig om.
Mitos: Vanlig celldelning (en cell skapar en exakt kopia av sig själv)
Meios: Reduktionsdelning (en könscell skapar en cell med halv kromosom uppsättning, dvs. 23 st kromosomer). En spermie eller ett ägg har alltså denna kromosomuppsättning. Då en spermie och ett ägg förenas får barnet en fullständig kromosomuppsättning, dvs. 46 st.
Arvsanlag, gen: En sekvens av DNA-molekylen, som innehar information om hur ett visst protein skall sammanfogas.
Arvsmassa: Samlingsnamn för alla arvsanlag eller gener hos en organism.
DNA (Deoxiribonukleinsyra): Namnet på den jättemolekyl som utgör en kromosom. Människan har 46 st kromosomer. 23 av dessa kommer från modern och 23 av dessa kommer från fadern.
Genetiska fingeravtryck: Om man en gång tex. Tagit fast en brottsling kan det vara bra att spara genmaterial från denne. Om vid ett senare tillfälle ett brott begås någonstans kan exempelvis upphittade hårstrån, blod eller annan vävnad från förövaren vara användbar. Genmaterialet härur kan jämföras med det tidigare arkiverade materialet från tidigare brottslingar. Om man har tur stämmer materialet överens och en brottsling kan fällas för brottet. I England har denna metod blivit standard och många fler brottslingar kan förknippas med brott. Sparat material f rån brott begånget för länge sedan kan nu få sin upplösning då den nya genbanken kan skannas av för likheter.
Genmanipulation: Sammanfattande benämning på de förändringar i gener som människan kan åstadkomma.
Genterapi: Utbyte eller reparation av skadade gener i valda celler, exempelvis reparera vita blodkroppar som senare återinförs i människokroppen.
Genetic Modified Organisms: Är en beteckning för organismer vars gener förändrats av människan.
HUGO: "Human Genome Organization", är ett internationellt samarbetsprojekt för att kartlägga människans gener. En ny privat grupp tyckte att den statliga "HUGO" gick för långsamt fram. De började sin verksamhet efter den statliga och är redan klara med kartläggningen.
Hybrid-DNA: DNA som skapas när en gen förs från ett DNA i en organism till ett DNA i en annan organism.
Kromosom: Betyder egentligen färgad kropp. Det finns i cellkärnorna och består av DNA (se ovan).
Kvävebaser: Gemensamt namn för de mindre molekyler som utgör "halva stegpinnar" i DNA-molekylen. Kvävebaserna heter adenin (A), tymin (T), Guanin (G) och cytosin (C).
PCR: Polymerase Chain Reaction. Namn på tekniken som används for att snabbkopiera DNA.
Restriktionsenzym: Namn på de enzymer som klipper av DNA-molekylen på speciella ställen.
Syntetiskt DNA: Av människan framställt, konstgjord DNA.
Transgena organismer: Beteckning på organismer som har fått en eller flera gener från andra organismer.
Mutation: Förändring av kvävebasföljden i DNA. Informationen har alltså blivit annorlunda. Detta har uppstått till följd av ex, röntgenstrålning, UV-strålning, gifter eller radioaktivitet, som plockat bort två korresponderande baspar i ett DNA.
Cancer: En mutation har skett i ett DNA. Informationen i den muterade cellen säger att celldelning skall fortgå obehindrat och okontrollerat. Svulsten som uppstår växer in i närliggande organ och skadar dessa.
Homozygot: Två lika anlag från föräldrarna.
Heterozygot: Två olika anlag från föräldrarna. Här är det ena anlaget dominant och det andra recessivt (vikande). Det dominanta anlaget avgör en viss egenskap hos barnet.
Fosterdiagnostik: Består i ultraljudsundersökning och bl.a. fostervattenprov. I ett fostervattenprov kan man om misstanke finns, skanna fostrets celler efter kvävebassekvenser som ger upphov till vissa ärftliga sjukdomar, ex cystisk fibros.
Mellanform eller "intermediär nedärvning": Uppstår då två anlag för samma egenskap är lika starka. Egenskapen mittemellan blir då resultatet. Exempelvis om ett vitblommigt lejongap (VV) korsas med ett rödblommigt lejongap (RR), får avkomman färgen mittemellan.
Gentester: Här skannar man DNA efter kvävebassekvenser som ger upphov till bl.a. ärftliga sjukdomar.
DNA-sond: En patient har en skum sjukdom. Man vet inte vilken bakterie eller virus som ger upphov. Bakterierna eller virusarna kan skannas efter kvävebassekvenser som är identiska med sekvenser hos sådana som är kända. Därefter vet man vilken sjukdom det rör sig om.
Mitos: Vanlig celldelning (en cell skapar en exakt kopia av sig själv)
Meios: Reduktionsdelning (en könscell skapar en cell med halv kromosom uppsättning, dvs. 23 st kromosomer). En spermie eller ett ägg har alltså denna kromosomuppsättning. Då en spermie och ett ägg förenas får barnet en fullständig kromosomuppsättning, dvs. 46 st.